Hälsoproblemet radon i ett nötskal
Radon är en radioaktiv gas, och den största strålkällan vi i Sverige
utsätts för. Det är inne i byggnader den blir ett hälsoproblem.
Radongasen finns annars överallt i jord och berggrund, men när den
når fria luften späds den ut till ofarlighet. Inne i en byggnad blir
koncentrationen oerhört mycket högre än utomhus. Det är därför man
måste se till att koncentrationen hålls låg inne i bl a bostäder.
I Sverige är radonproblemet större än i de flesta andra länder.
Radon är en radioaktiv gas, som bildas då radium sönderfaller.
Radium i sin tur är en sönderfallsprodukt till uran. Uran finns i alla
bergarter, och därmed även i alla jordarter. Dock i olika stor koncentration.
I jordskorpan sönderfaller sedan radongasen till radioaktiva
isotoper - metallatomer - de s k radondöttrarna. Dessa läcker ut till
atmosfären, och svävar fritt i luften. Radondöttrarna är kortlivade. Den mest
långlivade, radon 222, har halveringstiden 3,82 dygn.
Den luft som finns i marken (jordluft) har alltid mycket höga radonvärden,
från 5.000 till flera hundra tusen Bq/m³. Då jordluften kommer upp i den fria
luften, späds radonhalten ut till utomordentligt låga nivåer.
Radon svarar för den ojämförligt största delen av den radioaktiva strålning
människan utsätts för under sitt liv och det är i bostäderna som strålningen
är störst, bl.a. beroende på att vi vistas där så stor del av vår tid. Svensken
vistas inomhus 90 procent av sitt liv, och exponeras mycket mer för skadliga
ämnen som kan uppträda i inomhusluften idag än vi gjorde förr.
SSI beräknar att radon orsakar omkring 500 dödsfall varje år.
Studier i USA anger siffror som skulle innebära ännu högre dödstal för Sverige,
samtidigt råder viss oenighet om siffror över troliga dödstal bland medicinska
experter.
Så
påverkar radon människan
Radondöttrar som finns i luften fastnar ex. på dammpartiklar och följer med
inandningsluften ner i lungorna. Där kan alfastrålningen, som har kort
räckvidd, angripa cellerna i lungor och luftvägar. Strålningsenergin som
frigörs vid det radioaktiva sönderfallet skadar cellerna, vilket kan ge
lungcancer, som är en dödlig sjukdom. Att utveckla lungcancer kan ta tiotals
år.
Ekonomiska
implikationer
För samhället medför radon stora kostnader för sjukvård och produktionsbortfall.
Staten betalar varje år stora summor för att rädda liv, tex inom trafiksäkerhet.
Ett medelvärde per statistiskt räddat liv i Sverige uppgår till ca 40 miljoner
kronor. Med förslaget som radonutredningen lagt ligger kostnaden per räddat
liv på ca 4,7 miljoner kronor. Fastighets- och bostadsföretag lyder under
miljöbalken, där radon kan befaras medföra olägenhet för människors hälsa, vilken
reglerar gränsvärden för radon.
För enskilda, villaägare och delägare i bostadsrättsföreningar, innebär den
skärpta radoninställningen även en fråga av privatekonomisk natur. Köpare efter
frågar redan idag bevis på att villan / lägenheten har godkända radonhalter,
saknas detta har det en negativ inverkan på prisbilden och möjligheten att
sälja bostaden. Detta leder i sin tur till att marknaden för radonsanering
växer successivt.
